Årets nyårslöfte

Jag är egentligen en stark förespråkare av att ingen kan göra allt men att alla kan göra något. Jag anser till och med att i princip alla SKA göra något - med risk för att låta hård och svävande på samma gång. I vilket fall som helst. Jag slutade äta kött år 2000. Har sedan dess haft perioder då jag ätit fisk (dock inte i lika hög utsträckning som gemene köttätare äter kött och oftast med fokus på ekologiskt märkta varor samt icke rödlistade fiskar), men har i huvudsak hållt mig till vegetarisk kost.

Under de här åren har jag fått höra den ena kommentaren dummare än den andra från köttätare. Det mesta har gått ut på att jag är en hycklare som inte gör ALLT för djuren sagt av personer som väljer att itne göra ett skit. Jag skulle säga att av de tallrikar mat jag äter ute bland folk blir minst hälften ifrågasatta av outbildade köttätare, som inte har någon som helst koll på vare sig näringslära eller miljöpåverkan. Påfallande många tycks dessutom ha Homer Simpson som förebild och måste frusta fram ett "men varför är djur gjorda av kött om vi inte ska äta dem" alternativt "varför är kött så gott om det inte är meningen att vi ska äta det". Ganska talande för en skock fårskallar som inte ens kan bemöda sig med att köpa ekologiskt eller dra ner på köttätandet ens en dag i veckan.

Personligen har jag aldrig ifrågasatt vad en köttätare har på tallriken. Jag har haft miljoner argument att sätta igång dåliga samveten med, men jag har låtit bli. Kött är norm och normer är svåra att bryta sig ur, jag vet det och jag har vetat det hela tiden. För mig var det ett relativt okomplicerat val, men jag förstår att det inte är det för alla. Nu börjar jag emellertid bli ganska så trött på hur fördummande allt detta proteinöverskott är som gör att så många köttätare inte klarar av att hantera vanligt jävla folkvett. Jag kanske borde tycka synd om dem som har så svårt att stå för sina egna val att de måste hacka på personer som väljer annorlunda, men jag är lite förbi det stadiet nu. Tror därför att 2012 får bli det år då jag ger skiten den skit som skit ska ha. I det här fallet: ingående analyser av köttet på tallriken, glåpord och ifrågasättande av hela personens moral. Tolv år av överseende med den här typen av människor har varit en lång och prövande tid och jag orkar ärligt talat inte med det mer.